YES! Snartsnartsnart är det dags! (ni bara wtf, vad babblar hon om nurå?)
Well, here's the story. Nån månad innan Jennica drog iväg till Fillipinerna bestämde vi att vi skulle pierca naveln tillsammans. Men vi har fått vänta tills nu efter att hon kommit hem (man får ju inte bada förrän runt 3 månader efter), och nu är hon hemma!
Har längtat jättemycket efter detta, för det är snyggt så in i bänken. Är inte alls nervös för att det ska göra ont, I can take pain. Nu måste vi bara bestämma en dag och få tummen ur gumpen (om jag ska uttrycka mig fint).